Brukar ofta skämta om att jag är lite som en gravid kvinna, konstant. Gravida kvinnor brukar få cravings för något speciellt och sedan inte kunna släppa det, jag är likadan. Problemet är bara att jag inte är gravid och inte kan förklara varför min kropp gör såhär mot mig. Och det har pågått i flera år.

Det har varit falafel, Piggelin-glass, chili con carne, brieost, friterade räkor, ciabatta med mozzarellaost och mycket andra grejer. Men hittills har det varit grejer som jag ändå på något sätt har kunnat tillverka själv eller enkelt kunna handla på ICA Maxi. Jag har helt enkelt haft tur. Men man kan inte ha tur förevigt, för nu har mina cravings övergått till sushi. Eller övergått och övergått, det har funnits där vädigt länge. Så pass länge faktiskt att jag har tröttnat på att alltid vilja ha rå fisk. Och även om jag kan tillaga sushi själv så är det inget man slänger ihop på 15 minuter. Så jag vill ständigt ha något som är oerhört svårt att få tag på, om man inte är multimiljonär och bara kan gå in på en restaurang och beställa 50 bitar huxflux, vilket jag in är (än!). Rent ut sagt, ibland är det jobbigt att vara mig. 

Anledningen till varför jag pratar om detta nu är för att snart, SNAAAART, ska jag bege mig hem till Sarah. Och jag har blivit tillsagd att köpa med mig sushi påvägen dit. Jag känner mig så hoppfull och lycklig. Snart ska jag få äta det absolut bästa som finns, haha.